En stor förlust.....och enorm saknad

Ibland vill inte livet som vi vill. Ibland bestämmer någon annan vad som skall ske. Ibland förstår man inte VARFÖR? Ibland blir det bara så tungt, så tungt, så tungt.

Fredagen 17 december somnade vår pappa, morfar, farfar, svärfar och mammas älskade make in för alltid efter lång tids sjukdom. En sjukdom som är så fruktansvärd och ledsam så det finns inte.........

Mer än ett år av kämpande mot ett sjukdomsodjur som sakta åt upp inifrån är nu slut.
Vi hoppas och tror att han nu träffat alla sina tidigare bortgågna jaktkompisar, sina tidigare hundar och sin mor och far. Han springer nog redan runt i skogarna och njuter av en tillvaro där inget längre kan göra honom illa, inget kan längre ta kraft från honom, han är återigen den starka, energifyllda och glada pappa som vi för alltid kommer att minnas honom.

Han som hade kondition som en vältränad 40-åring vid 70 års ålder, inte många hängde med honom på jakten där han alltid gick med hund, just pga. att han orkade gå hur långt och hur länge som helst. Han klarade sig bara han hade vatten och lite bröd. En "husse" som alltid såg till att hundarna fick mat och vatten först innan han tänkte på sig själv.

En make som alltid levt vid sin makas/ vår mammas sida, de har båda njutit av att vistas i skog och mark, åkte så fort det gick på våren upp till vår stuga där de enorma vidderna av jaktmarker finns. Skidåkning var ett annat intresse där han under vintrarna fick ihop mååååånga mil i sitt mål att hålla sig vältränad.

En morfar/farfar som lade massor av tid på barnbarnen, mer än väl tog igen den tid han inte hade möjlighet att lägga på sina egna barn pga. hårt arbete som egen företagare och lantbrukare vid sidan om.

En pappa som trots massor av arbete alltid försökte hinna med att skjutsa, hämta, serva och träna vid både träning, tävling och vardagsliv då inga bussar går ut till byn där vi bor.

En förälder som lärt oss, min bror och mig, att njuta av naturens alla vackra tillgångar, som vi nu i vår tur lär våra barn att uppskatta.

En morfar/farfar som alltid uppmuntrat barnen i deras intressen och som även fått dem att förstå vikten och spänningen med jakt.

Som ni säkert förstår så har vi haft en mycket jobbig tid, min mamma, jag och min bror med våra familjer. Men i den svåra stunden så har man ändå en stor tröst i att vi har varandra och naturligtvis går livet vidare, även om det just nu känns ledsamt och tungt men ändå en tacksamhet och lättnad för att han äntligen fick somna in och slippa det liv som INGEN vill drabbas av.

Himlen har fått ett tillskott av en mycket energisk och levnadsglad man som säkert blev mycket väl emottagen av alla de sina både människor och djur. Vår egen cowboysare, vår egen "trapper", vår egen Zeb Macahan. VÅR PAPPA!
Ha så kul där uppe i himlen pappa, hälsa Egon från oss fans som fortfarande skall vara kvar här nere i många år till. Hoppas ni har riktigt "halablao" med många roliga stunder med dragspel och sång, hälsa farmor och farfar, mormor och morfar, Micke och alla hundar.

TACK till alla som i vår svåra stund har visat sitt deltagande och tagit kontakt på alla sätt och vis. Ni ska veta att det betyder så mycket och det är så skönt att veta att vi har såååå många runt oss som vill visa att de bryr sig. Tack än en gång.

Eva-Mari