Tema Sommarprojekt 3

Svett och Rosor.......

Fin början va?

Har ni någon gång känt att ni gärna vill jobba så hårt med kroppen så att ni är totalt mörbultade när ni går till sängs på kvällen......?

Det känner jag ganska ofta när jag får en idé som jag vill sätta igång med, helst igår! Jag kan knappt vänta tills tillfälle ges att starta upp.

Så var det med mitt projekt "stenläggning". Jag är ju som bekant inte så jätte förtjust i ogräs (är nog inte ensam om det) men det växer någonting så makalöst ohejdat i mitt land och värst är kvickroten.
Detta resulterade i ett jordgubbsland som man knappt hittade bären i för allt gräs..., inte ens fåglarna lyckades komma åt bären. Inget ont som inte har något gott med sig....=O)

Nåväl, jag hade fått en idé om att utöka stenläggningen som vi gjorde för några år sedan i bersån och efter vårt besök på Wij trädgårdar var idén definitiv.
Nu var det så att jag redan innan besöket i Ockelbo hade börjat gräva bort gräs och jordgubbsplantor men det kändes bara ännu bättre efter besöket där.Som sagt, matjorden måste bort och även ca 2 skottkärror med kvickrötter som gjorde att svetten rann och garanterat 2 liter vätska försvann ur kroppen. Tillslut såg jag ingenting genom glasögonen för där hade svetten runnit så det blev som att titta under vattnet.......! Fattar ni att jag jobbade i frenesi över detta ogräs. Här ovan ser ni att jag redan minskat ner jordgubbslandet till endast sex sycken plantor i en pallkrage.

Detta var MITT projekt men i ärlighetens namn så fick jag faktiskt lite "rallar" hjälp av sonen som springer med jordfyllda skottkärror betydligt lättare än jag. Hm, lite svårt att erkänna men när han närmar sig 1,90 strecket med stormsteg och tränar på gym är det väl bara att njuta av den hjälpen.

Tja, när väl matjorden var urgrävd så skulle ju markduk läggas i och sen skulle grus och sand i innan stenplattorna kom på plats men den "rallningen" fick jag göra själv.....!
Ok, jag gjorde inte allt på en dag men på några dagar så var det helt klart. Plattorna hade vi tagit undan flera år tidigare när huset skulle byggas och tänk vilken tur jag hade som kunde återanvända dem till detta.

Det var så hejdlöst roligt att lägga plattor och banne mig, att jag skulle få en stenläggning helt i våg. Jag brukar smågnälla lite på Frank för att han är så noga på millimetern men denna gång var det faktiskt jag själv som skulle visa proffset i familjen att "jag kan själv".

Några liter svett till bakom den vindskyddande syrenhäcken i gassande sol och en väl "tränad"/ mörbulltad kroppshydda på kvällarna, sen var plattorna på plats. =O)
JAG blev otroligt nöjd med min utökade stenplats i bersån, vad en stenläggare hade tyckt vet jag inte men det spelar ingen roll....det är ju jag som skall se skapelsen.
Sen att plattorna har lite olika färg gör ingenting i mina ögon. Det är bara lite charmigt.

Man tager vad man haver och tänk så bra det kan vara att just en platta hade gått sönder i hörnet och passade perfekt i rundningen vid den gamla brunnsringen......, som jag förövrigt hittade låååååångt nere på gården överväxt av många sommrars gräs.
Den bara låg där och skräpade till ingen nytta.
Sakletaren Eva-Mari hittade den och gick på Wij trädgårdars koncept att rama in rosorna i järn för värmens skull samt för den vackra rostens skull.
Rosen kommer förresten från Wij trädgårdar, fick den av svärmor Kerstin när vi var där.

Kan rosor "toktrivas" i Ockelbo så ska de banne mig toktrivas i Nusnäs också tänkte jag och planterade den med riktigt go, fet matjord och en del grus och en del kompost. Det visar sig nästa sommar.....=O). Den får i alla fall ett fint rosentorn att klättra uppför och snickaren heter Frank den Händige.Eftersom bersån och trädgårdslandet är min ögonsten så hittade jag en passande skylt på Wij trädgårdar som fick följa med hem.......
Den gula markduken som ni ser till vänster på bilderna kommer att döljas av stenar som jag hittar i mitt land och när vi gör sista delen gräsmatta nu till helgen. Vi är "sten-rika" här i Nusnäs.

I övrigt så är trädgårdslandet i sensommar fasen. Pallkragarna är klara att skördas, kanske borde jag redan tagit upp löken men det får bli till helgen. Persiljan skall tas in och klippas i burk för frysen men morötterna får allt sitta kvar lite till och salladen äter vi av så länge den är fin. Här ovan är det dotter Matildas vackra land som tagit sig så fint under sommaren. Hon har verkligen vårdat det så väl. =O)
De sista rosorna blommar och några knoppar finns fortfarande, kanske kanske hinner de innan gubben Frost kommer och lägger ett fint frostlager över dem.Luktärt och gurkört blommar fortfarande så jättefint och de blåa blommorna blir ändå blåare när sensommarskymningen börjar falla.....här nedan en vacker kombination av ros och clematis...Humlen har hittat sig en ny väg från klätterbågen till rönnen där den har bildat kottar....Tja, det var våra sommarprojekt och nu återstår bara sista delen av gräsmattan som förhoppningsvis tas omhand till helgen så nu får det bli ett annat tema i nästa inlägg.
Till dess får ni ha det så himmlans bra alla rymdrosor där ute!
Tjingeling!