fredag 11 december 2009

Till Minne Av Zissi..........


I dag 11 december 2009 lämnade vår underbart härliga familjemedlem Zissi vår del av världsrymden för en annan dimension där hon nu hoppar bland molnen och vispar ner härligt dalande snöflingor till oss som är kvar här på jorden. En personlighet som denna kommer vi aldrig mer  att finna bland hundsläktet. Tomrummet hon lämnar efter sig är så ofantligt stort och många tårar har trillat i Målargården denna eftermiddag och kväll. 

Det gör så ONT när en nära vän som Zissi blir sjuk och inte har möjligheten att tala om vad som är fel. Man känner sig så maktlös när man står brevid och inte kan stänga av mardrömmen som utspelas framför ögonen. 

Vi hoppas och tror att hon nu har det mycket bättre bland molnen och trygga ängar och skogar där hon kan springa fritt, som hon älskade. Hon vispar ner härligt dalande snöflingor till oss för att tala om att hon nu mår bra och att vi skall gå vidare och minnas henne som den underbart glada Zissi som hon var.  Vila i frid vår älskade lilla vän........

10 kommentarer:

Sköna o Gröna Ting sa...

Käre vän..., jag beklagar så och lovar att skänka Zissi mina tankar.
Visst är det smärta när man inte kan förstå vad som fattas en familjemedlem och man känner sig lam och hjälplös.
Det faller minsann några tårar ner på mina kinder, det väcker många starka minnen för mig att läsa ditt inlägg då jag miste min egen vovve Nellie förra året.

Vi får minnas.., allt gott dom gett oss!
Var nu rädd om dig och jag vill att du skall veta att jag tänker på er.
Massvis med kramar
Marianne

Kamomilla sa...

åH... Sitter här med stor klump i halsen och tårar som bräner i ögonen...
Stor kram till er alla i er sorg.

Annika sa...

Skickar en stor kram till Er alla.... vet hur det känns att mista en kär vän.... tomheten hörs.... men många fina minnen har ni o hon har det bra dit hon kommit....bland molnen.... jag tänker på Er.. Kram Annika

Maria & Amy sa...

Så sorgligt, jag lider verkligen med er. Saknaden efter en sådan vän är ofantligt stor och gör så ont.
Men som du skriver så får man vara glad för det tid man haft med dem. Tiden är inte så lång med djur men ändå har man fått så många fina stunder, de ger så mycket till oss människor.
Många kramar Maria

Vårt lilla röda hus sa...

Åh, så tråkigt, det finns inga trösteord att ge. Sorgetårar måste fällas... saknaden kommer alltid att finnas. Minns henne som den underbara vän hon var.

Stor kram till dig och familjen.
Eva-Mari

Kära Hem sa...

Åh, vad jag lider med er! Kan inte tänka mig vad jobbigt det måste kännas för er. Men som sagt, om hon var sjuk så har hon det säkert bättre nu!

Många kramar
/Anna

Huset vid ån sa...

Mina tårar rinner ner för mina kinder när jag läser om eran älskade vovve! Det är det värsta med våra älskade husdjur....Den dagen då det är dags! Våran älskade Pluto har varit borta nu exakt 1 år men vi skaffade oss en ny"familjemedlem" Cesar nästan direkt eftersom saknaden var så stor! Cesar är också en jaktlabbe och han sprider lika mycket glädje här hemma så det känns skönt! Många Kramar till dig från mig.

livet på utanäs sa...

Hej !
Att mista en hund är outhärdligt , har varit med om det , så jag förstår er sorg...

En liten tröst i bedrövelsen är att du ska få en julklapp av mig =)

Kolla in på min blogg !

Kra Sussi O

Hjortgården sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Hjortgården sa...

Åh så sorgligt!
Men hon har det nog bra där hon är nu...där hon skuttar bland molnen.

Visst är det enormt tomrum som blir när de inte finns mer.

Kram Maud

www.havsviken.blogspot.com

(Jag kan inte logga om - väntar på samtal från Norge)